Gamla högskoleprov

Alla provtillfällen 2000–2026

Klicka på provtillfället för sidan med nedladdning, normeringstabell och en kort genomgång av provet. Facit ligger i samma PDF som provet.

Vilket prov ska du börja med?

Börja gärna med ett av de nyaste proven och arbeta dig sedan bakåt. Då tränar du på ett upplägg som ligger nära dagens högskoleprov och får en användbar bild av var du står.

Högskoleprovet fick sitt nuvarande format med åtta delprov hösten 2011. Proven från hösten 2011 och framåt har därför dagens upplägg. Äldre prov kan fortfarande ge bra extra övning, men de har delvis ett annat upplägg.

Det finns några avvikelser i provlistan. Våren 2020 ställdes högskoleprovet in under pandemin. Våren 2021 och våren 2022 gavs två vårprov vardera, ett i mars och ett i maj.

Så tränar du med ett gammalt prov

Använd gärna ett nyare prov när du vill träna provlikt. Sätt en klocka på 55 minuter för varje provpass och genomför passet utan avbrott. Ett helt högskoleprov består av fem provpass, även om fyra av dem räknas till resultatet.

Svara på alla uppgifter. Fel svar och obesvarade frågor ger båda noll poäng, så det finns ingen minuspoäng. Rätta med facit direkt efter passet, och räkna sedan din råpoäng på den kvantitativa respektive verbala delen.

Slå upp råpoängen i provets normeringstabell när en sådan finns. Slutresultatet är medelvärdet av den kvantitativa och den verbala delpoängen, så det är ofta klokt att lägga mer träning på den svagare delen.

Strategier för varje delprov finns i guiderna. Mer fördjupning finns i Den kompletta guiden till högskoleprovet, 2026 års upplaga, och i den digitala utbildningen Hopp.

Och slipper du rätta för hand: gör provpassen i Hopp ↗ så får du en detaljerad analys av var du står, inte bara per delprov, utan per kategori, och en individuell studieplan som säger vad du ska träna härnäst.

Facit och normering: vad är skillnaden?

Facit visar vilka svar som är rätt. Facit finns i PDF:erna på sidan, och UHR publicerar också de rätta svaren på provdagen. En normeringstabell visar i stället hur många rätt som krävdes för varje delpoäng från 0,0 till 2,0 på just det provet. Tabellen tas fram efter provet.

Våren 2026 krävdes minst 45 rätt av 80 på den kvantitativa delen och 51 rätt av 80 på den verbala för delpoängen 1,0. För 2,0 krävdes 76 respektive 77 rätt, och snittresultaten var 0,95 kvantitativt och 0,81 verbalt. Hösten 2025 krävdes 44 respektive 50 rätt för 1,0 och 76 respektive 76 rätt för 2,0; snittresultaten var 0,97 och 0,84.

Hur många rätt krävdes för 1,0 och 2,0?

Tabellen visar hur många rätt av 80 som krävdes för delpoängen 1,0 på den kvantitativa respektive verbala delen vid 26 provtillfällen från hösten 2013 till våren 2026 (hösten 2019 saknas). Antalet rätt varierar mellan proven. Skillnaden beror på att proven skiljer sig i svårighet, och det är just det normeringen justerar för – en normerad poäng är alltid värd lika mycket.

Antal rätt av 80 per del. Källa: UHR:s normeringstabeller (studera.nu), återgivna på respektive provsida.

Vanliga frågor om gamla högskoleprov

Var hittar jag gamla högskoleprov gratis?

På Högskoleporten finns 54 gamla högskoleprov från 2000–2026 att ladda ner gratis som PDF. Tabellen på sidan samlar provtillfällena och länkar till en undersida för varje prov.

Finns facit med till gamla högskoleprov?

Ja, facit finns i samma PDF som varje gammalt högskoleprov. Facit visar vilka svar som är rätt, men inte vilken normerad poäng råpoängen motsvarar.

Hur många gamla högskoleprov finns det?

Högskoleporten har 54 gamla högskoleprov från 2000–2026. Våren 2020 saknas eftersom högskoleprovet ställdes in under pandemin.

Vilket år bytte högskoleprovet format?

Högskoleprovet fick sitt nuvarande format med åtta delprov hösten 2011. Proven från hösten 2011 och framåt har därför dagens upplägg.

Hur ofta bör man skriva ett helt gammalt prov?

Skriv ett helt gammalt prov när du vill veta var du står i en provlik situation. Genomför då hela provet med klocka och 55 minuter per pass, så blir resultatet ett bättre underlag för fortsatt träning.