Vad är Högskoleprovet och hur förbereder man sig?

 

Inledning

Alla vet vilka möjligheter ett bra resultat på högskoleprovet kan ge. Resultatet från en enda dags prov kan vara lika viktigt för antagning till en högre utbildning som betygen från en hel gymnasieutbildning. Trots det är det många som inte förbereder sig inför högskoleprovet. En anledning till det kan vara att man tror att högskoleprovet är något slags anlags- eller intelligenstest som det inte går att förbättra sig på. Det är fel. Högskoleprovet testar sådant som man lär sig på gymnasiet inom ämnen som matematik, svenska och engelska och det går mycket väl att förbättra sig inom dessa områden. Detta bekräftas av ett flertal studier som visar att man tenderar att få en högre poäng vid upprepat provdeltagande. Övning ger färdighet även på högskoleprovet och man kan förbättra sina möjligheter till ett bra resultat avsevärt genom rätt förberedelser.

 

Allmänt om högskoleprovet

Högskoleprovet är ett frivilligt prov som skrivs en lördag varje vår och höst. Det har använts som urvalsinstrument till högre utbildning sedan våren 1977. Varje år kommer mer än 25 000 studenter – eller över en tredjedel av alla sökande – in på högskolan med hjälp av resultat från högskoleprovet. De flesta skriver högskoleprovet för att öka chanserna att komma in på högskolan, men vissa skriver det för att de ser det som en rolig utmaning.

Högskoleprovet är öppet för alla, oavsett ålder eller nationalitet. Alla som gjort högskoleprovet och har ett svenskt personnummer placeras automatiskt i en speciell urvalsgrupp för högskoleprovsresultat när man söker till högskolan. Den som sedan tidigare har slutbetyg från gymnasiet eller studieomdöme från en folkhögskola söker då automatiskt i två urvalsgrupper. Resultatet från högskoleprovet gäller i fem år. Om man skrivit högskoleprovet flera gånger är det alltid det bästa resultatet under de senaste fem åren som räknas när man söker in till högskolan.

 

Provets utformning

Högskoleprovet består av 160 frågor och är indelat i en kvantitativ del som testar kunskaper i matematik och logik och en verbal del som testar kunskaper i svenska och engelska avseende ordkunskap och läsförståelse. Både den kvantitativa och den verbala delen består av 80 frågor fördelade på fyra delprov vardera enligt figuren nedan.

Själva provdagen är uppdelad i fem provpass. Två av provpassen innehåller verbala delprov och två innehåller kvantitativa delprov. Förutom detta ingår ett så kallat utprövningspass där frågor som kommer att dyka upp på framtida högskoleprov testas. Det kan vara antingen ett extra verbalt provpass eller ett extra kvantitativt provpass. Provpassens ordning är inte känd i förväg och man vet inte vilket av dem som är utprövningspass. Uppgifterna i utprövningspasset räknas inte in i resultatet, men vilket provpass det är vet man alltså inte förrän efteråt.

Ungefärligt schema under provdagen

08.20–08.25  Legitimationskontroll - 5 minuter

08.30–09.00  Information och regler - 30 minuter

09.00–09.55  PROVPASS 1 - 55 minuter

10.00–10.25  Rast - 25 minuter

10.30–11.25  PROVPASS 2 - 55 minuter

11.30–11.45  Rast - 15 minuter

11.50–12.45  PROVPASS 3 - 55 minuter

12.50–13.55  Lunch – 1 timme och 5 minuter      

14.00–14.55  PROVPASS 4 – 55 minuter

15.00–15.15  Rast – 15 minuter

15.20–16.15  PROVPASS 5 – 55 minuter

16.15–16.20  Avslutande information till deltagarna – 5 minuter

Eftersom varje kvantitativt provpass innehåller uppgifter från samtliga kvantitativa delprov och varje verbalt provpass innehåller uppgifter från samtliga verbala delprov, så går det inte att precisera exakt hur mycket tid man har på sig på varje delprov. Man kan själv välja att snabbt göra uppgifterna från ett visst delprov för att sedan lägga mer tid på ett annat.

För att man på något sätt ska ha en uppfattning om hur mycket tid man bör lägga på de olika uppgifterna har Universitets- och högskolerådet tagit fram rekommendationer. Följer man dem så hinner man göra alla uppgifter inom provets tidsgräns. Rekommendationerna ser ut så här:

Kvantitativa delprov

NOG  20 minuter för 12 uppgifter = 1 minut och 40 sekunder per uppgift

DTK  46 minuter för 24 uppgifter = 1 minut och 55 sekunder per uppgift

XYZ  24 minuter för 24 uppgifter = 1 minut per uppgift

KVA  20 minuter för 20 uppgifter = 1 minut per uppgift

Verbala delprov 

LÄS  44 minuter för 20 uppgifter = 2 minuter och 12 sekunder per uppgift

ORD  6 minuter för 20 uppgifter = 18 sekunder per uppgift

MEK  16 minuter för 20 uppgifter = 48 sekunder per uppgift

ELF  44 minuter för 20 uppgifter = 2 minuter och 12 sekunder per uppgift

 

Poängskala och normering

För varje rätt svar på provet får man en råpoäng och eftersom det finns 160 frågor på högskoleprovet så är 160 den maximala råpoängen. Råpoängen i sig säger emellertid inte vilket resultat man kommer att få på högskoleprovet eftersom poängen normeras och resultatet beror på hur bra man har lyckats i förhållande till alla andra som skrivit provet. När proven rättas får man en normerad poäng som man sedan använder när man söker till högskolan.

Den normerade poängen ingår i en 21-gradig skala från 0,0 till 2,0, där 2,0 är högsta möjliga resultat. Hur många rätta svar som krävs för att få en viss normerad poäng vet man inte förrän efter provet. Om man känner till sin råpoäng kan man dock genom att jämföra sitt resultat med gamla normeringstabeller uppskatta ungefär vilken normerad poäng man kommer att få. Universitets- och högskolerådet publicerar normeringstabellen för det senaste provet på www.studera.nu.

 

Fråge- och svarshäften

När provdagen börjar får man ett svarshäfte som innehåller en svarsblankett för varje provpass. Man får inte göra anteckningar eller uträkningar i dessa utan ska endast fylla i sitt namn och personnummer samt markera det man tror är rätt svar på de olika uppgifterna. Exempel på hur en svarsblankett kan se ut visas i figuren nedan. Svarsblanketterna samlas in efterhand som man genomför de fem provpassen. Det är viktigt att vara noga med att fylla i hela rutan med rätt svarsalternativ eftersom svaren läses in på optisk väg.

Texterna och frågorna presenteras i särskilda frågehäften som delas ut i början av varje provpass. Man får göra anteckningar i dessa häften. Man erhåller även ett personligt svarshäfte där man kan markera sina svar så att man kan jämföra med facit efter provet och därmed räkna ut sin råpoäng. Efter varje provpass får man några minuter på sig för att föra över svaren från svarsblanketten till sitt personliga svarshäfte. Ungefär en timme efter provet presenteras de rätta svaren på Universitets- och högskolerådets hemsida. Som tidigare nämnts så kan man genom att jämföra råpoängen med normeringstabeller från tidigare prov räkna ut ungefär vilket resultat man  kommer att få på högskoleprovet. Det officiella resultatet skickas via epost till varje provdeltagare några veckor efter provet.

 

Praktiska förberedelser

Det är viktigt att man förbereder allt praktiskt dagarna innan provet för att undvika att bli stressad under provdagen. Man bör tänka på vad man ska äta eller dricka mellan provpassen eller under lunchen och det kan vara en god idé att ta med exempelvis frukt och en termos kaffe. Det är också viktigt att i förväg ta reda på hur man tar sig till platsen där provet äger rum.

Legitimation (obligatoriskt)

Blyertspennor

Pennvässare

Suddgummi

Vanlig rak linjal (man får inte ha med sig gradskiva)

Olikfärgade markeringspennor (om man vill)

 Man bör även planera lunchen i förväg så att man vet var och vad man ska äta. Mat med långa kolhydrater, som till exempel pasta, är bra eftersom det ger en mer konstant och långvarig energinivå. Det kan också hjälpa med en termos kaffe, lite frukt eller annat att äta eller dricka mellan delproven.

 

Regler under provet

Det är inte tillåtet att komma försent till ett provpass, att gå ut från provsalen under ett provpass eller att fortsätta skriva efter att tiden på ett provpass gått ut. Man får inte heller ha med sig hjälpmedel som gör det möjligt att lagra eller hämta information. Den som ertappas med fusk får sitt provresultat ogiltigförklarat. Att låta någon annan skriva högskoleprovet i sitt eget namn är brottsligt och kan leda till åtal. Personer som antagits till utbildningar baserat på högskoleprovsresultat får sina antagningar återkallade om det i efterhand visar sig att de fuskat. Den som ser någonting misstänkt under provdagen bör alltid ta upp detta med provledaren.

 

Mer information

På Universitets- och högskolerådets studentportal Studera. nu finns mer information om hur man anmäler sig till högskoleprovet, var man kan skriva det, speciella regler för dyslektiker och synskadade, med mera. Eftersom Universitets- och högskolerådet kontinuerligt uppdaterar och ändrar regelverket kring högskoleprovet bör man alltid använda Studera.nu som referens för praktiska frågor kring provet.

 

Att använda boken

Ett bra sätt att komma igång är att ladda ner ett gammalt högskoleprov här. Vi har lagt upp alla högskoleprov sedan år 2000, men rekommenderar att man övar på de senaste proven för att vara säker på att man använder aktuella prov. Förslagsvis kan man börja med att göra ett kvantitativt och ett verbalt provpass för att bilda sig en uppfattning om provets utformning och för att kartlägga sina styrkor och svagheter. Sedan gäller det att fylla de kunskapsluckor man har och att lära sig effektiva tekniker och strategier för att lösa uppgifterna.

Om det främst är de kvantitativa delproven man har problem med, så rekommenderar vi att man börjar med att läsa hela kapitlet NOG i den här boken, eftersom matematiken som presenteras där är grundläggande även för de andra kvantitativa delproven DTK, XYZ och KVA. Det är förstås bra att lägga lite extra tid på de delprov och matematiska moment som man uppfattar som svårast. Det går relativt fort att öka sina möjligheter att få hög poäng på de kvantitativa delproven.

För den som har ont om tid rekommenderar vi att åtminstone läsa de första sidorna i varje kapitel för att förstå hur uppgifterna är utformade och hur man löser dem på ett effektivt sätt. På många uppgifter i de kvantitativa delproven är det inte nödvändigt att göra en fullständig uträkning för att komma fram till rätt svar, och därför är just lösningstekniken viktig för att spara tid. I boken presenteras dock fullständiga lösningar för att man ska kunna följa tankegången.

När det gäller de verbala delproven gäller samma principer som för de kvantitativa. Om man när man gått igenom gamla högskoleprov t.ex. märker att man presterar dåligt på delprovet ORD kan ett bra sätt att snabbt utöka sitt ordförråd vara att lära sig de för- och efterled som presenteras i boken eftersom de ingår i många andra ord. Att lära sig alla orden i ORD-kapitlet är ett relativt säkert sätt att ta extra poäng på provet.

När det gäller engelska (ELF) och läsförståelse (LÄS och MEK) så räcker det inte med god ordkunskap; det krävs även läsvana. Det kan vara till stor hjälp att lära sig att identifiera olika typer av frågor och avledande svarsalternativ. Sådana tekniker presenteras i kapitlen LÄS och MEK. På längre sikt är det bästa sättet att förbereda sig att kontinuerligt läsa mycket, gärna lite svårare svenska och engelska texter från exempelvis The Economist, Svenska Dagbladets Under Strecket, eller olika branschtidningar.

Vi har här försökt ge förslag på förberedelser, men varje person måste själv komma fram till det sätt som passar hen bäst. Vi vill dock uppmuntra alla som planerar att skriva högskoleprovet att ge sig själva en ärlig chans. Det är ett prov som ger möjlighet att ersätta betygen från år av gymnasiestudier och det är väl värt mödan att investera några veckor eller månader på förberedelser! Det finns många exempel på personer som höjt sitt resultat på högskoleprovet genom att satsa ordentligt. Vi hoppas att boken kommer vara ett stöd på vägen för dig och önskar dig ett stort lycka till med dina förberedelser.